Fortsätt till huvudinnehåll

Att leva med dyslexi

Valters kompis har läst min blogg och sa till Valter att han blev störd på mitt språk och att det finns många skrivfel i bloggen.
Jag har grov dyslexi så jag ser inte om jag skriver rätt, jag läser igenom texten hur många gånger som helst men jag hittar inte skrivfelen eller grammatikfelen. I mitt huvud kan det låta rätt och se helt rätt ut.
Så från och med nu får Valter läsa igenom varje inlägg före jag publicerar det så det blir så lite fel som möjligt, då kanske det blir trevligare för er att läsa min blogg och ni förstår bättre vad jag har skrivit.

Hur är det annars att leva med dyslexi?
När jag var yngre så var det emellanåt ganska tufft. Jag hade svårt i skolan, men jag klarade det för att jag fick mycket hjälp och stöd. Tack vare hjälpen jag fick så lärde jag mig att leva med min dyslexi och nuförtiden klarar jag av det mesta.

Men nuförtiden har jag kanske mest svårt att hitta ord, ibland kan jag bli riktigt sur på mig själv när jag inte hittar ett ord som jag vill säga. Det kan vara vad som helst för ord, men ibland vill det bara inte komma ut eller så kommer det helt fel ord ut.
Jag har fortfarande svårt med språk, men det blir bättre och bättre hela tiden. Talade inte finska före jag blev 18 år, och jag talar inte perfekt finska ännu heller. Jag talar finska och förstår det mesta, oftast så förstår människorna vad jag säger.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Imorgon börjar dagis

Imorgon ska Molly börja inskolningen på dagis. Spännande!!
Har de senaste dagarna försökt sätta Mollys namn på alla hennes kläder och så har jag köpt det mesta hon behöver för dagis. Så känns som vi är redo.
Jag har också berätta om dagis till Molly (vet inte om hon har förstått vad jag sakt), men har berättat att hon ska börja gå på dagis och att mamma och pappa inte kommer vara där men massor med andra barn och leksaker finns det. Hon kan i alla fall redan säga dagis, så de är ju alltid något, hehe. Molly älskar också sin nya bi-ryggsäck, hon vill gå med den på ryggen hela tiden. Så jag tycker i alla fall vi har förberätt oss för dagis så gott de går.
Men vi får se hur det går, tror nog att Molly kommer stortrivas på dagis, hon tycker ändå massor om andra barn. Fast jag egentligen är ganska lugn med att hon börjar dagis och inte känner någon sparationsångest så finns det två saker jag lite småstressar över. Ett är lunchen, Molly är stor krångelpytts och äter väldigt få saker, men ka…

Så blev det inte som vi hade planerat...

Det var ju meningen att jag ska börja jobba heltid nu i september, men de kommer tyvärr få vänta i en månad. Valter ska nämligen operera handen pånytt, och det betyder det att han inte alls kan ta hand om Molly. Molly börjar i och för sig på dagis nästa vecka, men jag kan tyvärr inte bara jobba morgonturer, så det kommer bli en månad med väldigt lite jobb. Några lördagar kommer jag måsta jobba och sen hoppas jag att jag kanske skulle få någo korta morgonturer någong.
När jag sen är hemma nästan hela tiden så får Molly säkert börja ganska lugnt på dagis, de två första veckorna är de ju inskolning, men sen efter de får de säkert bli lite kortare dagar. För känns lite dumt att ha henne på dagis när man är hemma, men det är ju klart hon måste gå, man kan ju inte ha henne hemma juste efter hon har inskolas.
Nåmen då kanske jag kan njuta lite av egentid, städa i fred och annat när Molly är på dagis.

Jag bara hoppas att den här operationen skulle hjälpa Valters hand, men när inte läkarna rik…

Sommaren i bilder