Fortsätt till huvudinnehåll

Sjukt så tiden går

Tittade igenom bilder från när Molly var nyfödd och det är sjukt så man glömmar snabbt hur små de har varit. Hur kan man glömma så snabbt hur det var att ha en helt nyfödd bebis? Det är ändå bara ett år sen Molly var så liten och hjälplös. Det är nog helt sjukt hur de växer och utvecklas snabbt under de första åren. När de föds så gjör de inte mycket annat än sover, ammas, skiter och skriker. Men ett år senare så kryper Molly, pratar, säkert helt snart börjar gå, äter riktig mat och förstår det mesta man säger åt henne.
Jag har redan nästan helt glömt bort hur vår vardag såg ut när Molly var nyfödd, det ända jag kommer ihåg var att ammningen inte alls var så mysig som jag hade hoppats på och hon inte tyckte om att sova. Ibland undrar jag hur jag orkade med så lite sömn jag i början fick!

Här är Molly bara en dag gammal, tänkt att hon har varit så liten!

Min lilla skruttiga bebis

Hur kan man glömma så snabbt hur små dom har varit?!?



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Skaldjur, nami!

Igår var vi och äta skaldjur och det var så gott, älskar skaldjur. Molly hade också varit riktigt snäll med farmor, ända tills hon skulle äta gröten, de vägra hon, men den vägrar hon också äta med mig ibland. Men annors hade Molly varit på gott humör och somnat snäll. Det var nog så skönt att komma ut lite, fast jag älskar att vara hemma med Molly så måste man nog få komma ut lite ibland utan henne också. Men det kändes lite konstigt att fara iväg utan vagnen, kändes som man hade glömmt något. Men nu när det gick så bra med farmor igår så kan kanske jag och Valter gå ut någon annan kväll igen. Vi har ett presentkort till restaurang Grön som vi borde andvända, så kanske vi sku kunna gå dit och äta snart. Här kommer det lite bilder från maten igår. Till förätt åt jag sikcarpaccio Ostron tycker jag inte om, men det åt Valter och hanns pappa Gratinerade ostron smakde jag på om dom är goda, för smakar inte ostron smakar bara det som är på Så fick vi en överrasknings h

Min lilla sjukling

Vår lilla sjukling På tisdag kväll kändes Molly helt plötsligt jättevarm så tänkte att jag kollar om hon fått feber. Jo det hade hon fått, 38 graders feber hade hon helt plötsligt och hon hade börja få samma äckliga hosta jag har. Försökte ge lite panadol till natten med det vägrade hon ta, men hon sov ändo riktigt bra den natten. På onsdagen vaknade hon och verkade helt pigg och hade bara 37 graders stägring.  Men sen blev hon bara gnälligare och gnälligare, men jag måste tyvärr fara iväg på jobb och det sväd ganska mycket i mitt mamma hjärta att lämna henne när hon är för första gången sjuk påriktigt. Sen på dagen så ville Molly varken sova eller äta något med Valter, ända stället hon var nöjd på var i hans famn. När jag kom hem från jobber verkade hon helt pigg men hon vägrade äta någon kvällsmat och lite på 37 graders feber hade hon.  Den här natten sov hon inte riktigt lika bra som förra, hon sov som en stock till klockan tre men efter det så har hon inte rikgit villa sova

10 månader

Igår blev Molly 10 månader, det betyder att hon fyller 1 år om två månader!! Känns helt sjukt, hon är snart ingen bebis mera utan ett småbarn. Den senaste månaden har Molly utvecklats och lärt sig mycket nytt. Man märker att hon mer och mer börjar förstå en och kan själv berätta vad hon vill och inte vill. Man kan tillexempel be henne hämta en leksak och hon gör det, eller om man säger henne att hon skall komma så gör hon det. Den senaste månaden har Molly lärt sig att krypa och att ställa sig upp. Så har måsta fixa vår lägenhet lite mer baby säker, för när de ställer sig upp så växer deras armar också flera centimeter och de kommer åt allt. Jag är inte heller riktigt van ännu med att man inte kan lämna något på kanten av soffbordet eller nattduksbordet. Idag drog Molly ner mitt vattenglas från nattduksborde för jag hade lämnat de mitt på, men som tur var de nästan inget vatten i de och glaset gick inte heller sönder. Molly har ocksåt börjat prata mer och mer, hon kan säga mamma, dä